icypiece

Det är att jag har lätt för att gråta och för att få mig själv att gråta.

Exempel: idag när jag såg på någon gammal repris av top model så hade någon tjej fått veta att hennes gamla kompis dött. Hon grät i floder. Jag började gråta med. Nästan lika mycket som henne. På allvar. Jag vet inte hur hennes kompis var. Jag föreställde mig inte att det hände mig.

Perfekt joggningsväder - men man har pollenallergi och vågar därmed inte ta sig ut och jogga för att då kommer man att må uruselt.

Heliga skit. Utan heliga. Det är vad man kan kalla den musiken. Jag gick in på youtube för att provlyssna på dessa låtar som ska vara så populära för fjortisar, som jag hört om men inte hört. Jag kan säga att det var en dum idé. Jag känner mig lätt spyfärdig. Lyssnar verkligen folk på sån skit?

Nu känns pearl jam ännu bättre än förut.

Min paranoia.

Men alla som jag tycker ser snett på mig som om jag vore en ytlig..nånting. Jag är inte särskilt seriös med metallkillar-grejset!

(ja, för alla läser säkert min blogg, och trots att jag inte har någonting om mig uppe så vet alla vem jag är!)

Är det den åttonde januari?

Nej, det är den åttonde april!

Believe it or not.

Åh, ska det aldrig bli vår? Så kommer säkert pollen (björk) i vilket fall som helst. Dö.

För andra året i rad missade jag inlämningsdatumet för novelltävlingen. Förra året kom jag på mig själv med att inte ha skrivit någon novell 5 dagar innan. Detta år 3 dagar efter. Så nästa år blir det 11 dagar efter. Toppen.

Någonting som gått snett med..eh, det som gör att teven fungerar (myrornas krig på minst hela min gata). Och det kan ta en vecka tills reservdelen de ska laga den med fungerar.

Most motherfuckers don't give a damn.

Jag kom nyss på hur skrämmande passande det är i dagens värld. Man bryr sig nästan endast om sig själv.

Reklamen laddas direkt utan dröjesmål, medan reportagen laddar i all evighet. Allt medan reklamrutan rör på sig i vänstra hörnet utan att hacka.

Vad kan detta bero på?

..

Det kommer inte finnas någon artikel jag vill läsa.

Finns det ingen tidning som lägger upp 10 artikar om dagen om pearl jam, hur usel högerpolitik är eller om vitlök?

Vad är grejen med att aldrig lära sig?

Jag är ibland för positiv för mitt eget bästa.

Varför är det så svårt för mina föräldrar när vi sätter oss i bilen efter en shoppingtur att låsa upp min dörr innan de håller på och fixar med kassarna? Förstår de inte att det är rätt kallt utomhus när det är 9-?

Man måste ha med sig en jävla massa utrustning för att åka det. Så måste man vara någonstans där det är kallt. Så får man ingen träning alls. Det enda man får ut av det är ont i benen för resten av dagen och otroligt ont i fötterna för tillfället. Och en öm bak efter alla gångerna man ramlar. Och ryggont för att man åker böjd framåt. Och en oerhörd känsla av tristess.

Fast egentligen är det ju rätt mycket man får ut av det ju, när man läser det där.

När man har 1-5 rutor kvar på sudokut man hållt på med länge.. och ser att man gjort helt fel någonstans.

Jag har fått "the way I are på hjärnan".

maybe if you strip you could get a tip..

ERASE. Snälla hjärna.