icypiece

Jag är trött när någon stor tidning jämt ska börja lägga stor uppmärksamhet vid ett stort fall. Så börjar en tidning efter 1 följa efter. Så även publiken, läsarna, alla börjar blogga om det. Vissa då. Vissa blir mer intresserade ju fler som skriver om det. Själv blir jag trött på det och väldigt anti, och känner för att spy varje gång jag ser aftonbladets svarta rutor med vita, stora bokstaver, där varje artikel om detta fall har samma rubrik, ala "fallet madelene" eller vad det är. Då önskar jag att nästa sak som händer är vad som helst som kan tysta ner rubrikerna. Oavsett om någon dör eller blir hittad eller vad det nu är.

Medan barn våldtas av sina föräldrar, barn blir slagna av sina föräldrar, barn mobbas, barn blir dödade, barn är sjuka och får ingen vård, men folk har inte tid för att leta upp dessa fall och lösa dem.

Samtidigt så försöker halva sverige att hitta denna tjej. Rätt prioriteringar? Jag önskar det vore så, men tyvärr finns det värre problem i samhället som vi bör lägga tid på. Och pengar.

Och en del % av världens befolkning.

Tro det eller ej, men folk kan tänka själv. Folk har ett val. Man kan inte skylla på någon annan, iallafall inte om personen är myndig, ifall någon köpt någonting som ger den skada eller dylikt.

I forna tider var det, som jag förstått det, helt naturligt att vara rasist/homofob: det var det mängden var, medan idag det är ett tabu. Jag kan då inte låta bli att undra över om några år eller hundra år från nu, vad kommer som många föraktar nu vara fullkomligt acceptera? Kan det vara muslimer, som idag många ser som terrorister/hustrumisshandlare etc? Eller är det något mer oaccepterar, pedofiler?

Jag undrar om vad vi har rätt att förakta och vad vi inte har rätt att förakta. Handlar det om val, natur, utseende, tro, handlingar eller vad?

Och kan verkligen något av de sakerna göra en människa mer eller mindre värd? Är en mördare mindre värd än en människa som aldrig mördat?

finns det någon allmän moral, eller ska alla ha sin egen? Kan vissa ha det som moral att det är rätt att mörda?

Nu får jag sluta tänka. Det är inte bra.

Nej. Det är inte vi svenskar som är avundsjuka.

Det är ni svenskar som inte tål kritik och skyller all kritik, konstruktiv eller ej, på att alla andra är avundsjuka på er. Nej. Det är inte så. Tål lite kritik istället för att skylla allt på andra.

Att köpa saker gör en inte lycklig. Man använder de ett tag, tröttnar, glömmer bort. Men man vill alltid ha mer. Ser på det man har, och vill ha bättre. Dyrare. Köpcirkeln kommer aldrig att sluta gå runt, hur gärna man än vill det.

Nej. Lycka kan man finna på bättre och billigare sätt. Sälj några klädesplagg och köp en kamera, börja gå omkring att fota naturen. Eller börja spela ett instrument. Eller vadsomhelst.

De flesta som säger att de vill president eller statsminister, säger att det är på grund av att de vill ha makt. Liksom, "gud vad häftigt!".

Det som hindrar mig från att vilja bli statsminister etc (förutom alla tal man måste hålla) är just makten. Jag skulle älska att göra sverige till en bättre plats, men.. Tänk om man gör fel val? Tänk om man startar krig, och förlorar pengar och folk? Tänk om man är neutral och blir bajkottad av de andra?

Med makt kommer ansvar, det är verkligen så. Så jag respekterar presidenterna och alla anda regerare. Jag kanske inte gillar deras politik, men tänk vilken kunskap de måste ha. Vilket stort ansvar de har. Hur många som hatar dem och ser ner om de råkar göra ett misstag.

För hur många kunde göra det bättre egentligen?