icypiece

Guud, jag skulle vilja vara där hela resten av sommaren. Musiksommar.

Dock kommer jag vara där på 2 av 4 underbara dagar.

Först så spelar mustasch på liseberg. Och vi är i göteborg då. Jag har övertalat föräldrarna mina att vi ska gå på liseberg då :) mustasch prioriteras inte högst, men om man har lite tråkigt kan det vara guuut.

Sen dagen efter är det west coast riot! Vet inte om jag ska gå, om jag får bra sällskap så förmodligen.

Sen i augusti är det way out west. Med sonic youth och Neil Young som jag längtar efter. Dock jobbar jag fredagen och det är 70 mil bort, och på lördagen orkar man knappast åka dit. Men det hade varit roligt. Om än dyrt.


Annat som ingår i min musiksommar: har ju varit på WTAI. Har ingen aning om hur det blir med metalnight i örnsköldsvik. Men gatufesten blir det, en dag förmodligen med millencolin, hardcore superstars, och kanske lite annat smått och gott.

Varför var jag ett litet barn under 90-talet och född i sverige?

Tänk om jag vore runt 18 år i början och bodde i seattle.. Det hade varit underbart. Grunge. Pearl jam. Alice in chains. Soundgarden. Nirvana. Stone temple pilots, och så vidare. Och alternativ rock.

Eller varför kunde jag inte varit varsomhelst i england under 60-70-talet och istället uppleva the who, led zeppelin och go klassisk rock, gärna british invasion i britland.

Eller irland/usa/england under 77-tidigt 80-tal och fått se punken?

I just wasn't made for these times, som the beach boys säger.

You know that it would be untrue You know that i would be a liar If i was to say to you Girl, we couldn't get much higher Come on baby, light my fire Come on baby, light my fire Try to set the night on fire Time to hesitate is through No time to wallow in the mire Try now we can only lose And our love become a funeral pyre Come on baby, light my fire Come on baby, light my fire Try to set the night on fire Aouh, come on! Come on, babe! Yeah! come on! Come on! Woaouh! yeah! It was the greatest night of my life. Although i still had not found a wife I had my friends Right there beside me. We were close together. We tripped the wall, we scaled the graveyard Ancient shapes were all around us. The wet dew felt fresh beside the fog. Two made love in an ancient spot One chased a rabbit into the dark A girl got drunk and balled the dead And i gave empty sermons to my head. Cemetary, cool and quiet Hate to leave your sacred lay Dread the milky coming of the day. Ah, ah, ah, ah! Ah, ah, ah, ah! Ah, ah, ah, ah! Ah, ah, ah, ah! Ah, ah, ah, ah! Ah, ah, ah, ah! Ah, ah, ah, ah! Aah, aah, aah, aah, aah Aah, aah, aah, aaah! Time to hesitate is through No time to wallow in the mire Try now we can only lose And our love become a funeral pyre Come on baby, light my fire Come on baby, light my fire Try to set the night on fire Know that it would be untrue You know that i would be a liar If i was to say to you Girl, we couldn't get much higher Come on baby, light my fire Come on baby, light my fire Try to set the night on fire Try to set the night on fire Try to set the night on fire Try to set the night on fire! All right, all right! All right!

Sökte på John Entwistle på bloggsök, och de tre översta inläggen var från min blogg. Hm. Nu blir det fyra.

Om jag hade en promilles talang av vilken som helst av medlemmarna i the who, så skulle jag vara en mycket lycklig människa. Det är inte mitt favoritband (även om de är bland top 10 minst), men vilka musiker! Roger, en sån röst alltså. Pete, nyskapande och well, riktigt, riktigt bra. John, finns inga ord. Herregud, han kan verkligen få låten att flyta fram. Och skapa grymma basslingor. Keith, rejäl känsla, rejäl styrka, och rejäl talang. Eh, detta låter fånigt men strunt samma. Hm. Jag skulle iallafall välja John om jag fick välja. Otroligt, otroligt grym. Se bara på runt 00.26. Det ser svårt ut, men så enkelt för honom.

Åh, jag tänkte bara länka låten. Nu vill jag skriva ett hyllningsinlägg till John Entwistle, trots min tunna kunskap inom musik.

Jaha. Nu har jag börjat att halvdyrka Chris Cornell och hans röst med. Jag trodde inte det skulle hända, men så hände det. Ojsan.

Och ja. Rubriken är från en låt med Eddie Vedder.

Hm. Fast jag försöker nog låta en aning mer insnöad än vad jag egentligen är.



Så är jag jätteglad nu. Väntar på ett paket med en limegrön (!! :D) creative zen stone plus 2 gig!


(så kom nu en låt med både Chris och Eddies röster. Hunger strike. MAGI. Så det skriker om det. Listen or die.)

Lyssnar på den nu och vill repeata ett par tusen gånger. Scheisse. Minns när jag jämt satte på "who's next" när jag slutade halv 12 på fredagar, kom hem tidigt, och skulle göra något att äta.. Dansade runt i köket. Jag vet till och med exakt när alla nya grejer och instrument kommer in. Det är en rätt grym låt. Väldigt bra att skrika med i. Iallafall när man är ensam hemma och kan skrika hur falsk man vill utan att någon bryr sig.

Är faktiskt en rätt bra bassist. Det upptäcker jag nu när jag lyssnar igenom nevermind. På stereon, för omväxlings skull. Efter att ha lyssnat igenom skivorna jag köpte igår så har jag fått någon knäpp och känner för att lyssna på en massor av mina skiva via stereo. Inte alla dock då en del är rätt kassa jag köpte för 2 år sen eller något liknande.

Vanlig pop blandat med mer melankoliska bitar.

Jag börjar bli seriöst insnöad på George Harrison. Men, vad finns det inte att älska? Han är vacker, han sjunger bra, han spelar bra gitarr. Och musiken han gör. Fantastisk. Hans texter. Fantastisk ärliga. Jag vet inte, men det är något med hans musik som gör något bra med mitt hjärta. Som gör mig varm.